mirror of
https://github.com/privacyguides/privacyguides.org.git
synced 2025-08-12 05:44:49 +00:00
New Crowdin Translations (#2074)
Signed-off-by: Daniel Gray <dngray@privacyguides.org>
This commit is contained in:
Crowdin Bot
@@ -1,135 +1,136 @@
|
||||
---
|
||||
title: Linux Overview
|
||||
title: Översikt över Linux
|
||||
icon: simple/linux
|
||||
description: Linux is an open-source, privacy-focused desktop operating system alternative, but not all distribitions are created equal.
|
||||
---
|
||||
|
||||
It is often believed that [open-source](https://en.wikipedia.org/wiki/Open-source_software) software is inherently secure because the source code is available. There is an expectation that community verification occurs regularly; however, this isn’t always [the case](https://seirdy.one/posts/2022/02/02/floss-security/). It does depend on a number of factors, such as project activity, developer experience, level of rigour applied to [code reviews](https://en.wikipedia.org/wiki/Code_review), and how often attention is given to specific parts of the [codebase](https://en.wikipedia.org/wiki/Codebase) that may go untouched for years.
|
||||
Man tror ofta att [programvara med öppen källkod](https://en.wikipedia.org/wiki/Open-source_software) är säker i sig eftersom källkoden är tillgänglig. Det finns en förväntan på att gemenskapens kontroll sker regelbundet, men detta är inte alltid fallet [](https://seirdy.one/posts/2022/02/02/floss-security/). It does depend on a number of factors, such as project activity, developer experience, level of rigor applied to [code reviews](https://en.wikipedia.org/wiki/Code_review), and how often attention is given to specific parts of the [codebase](https://en.wikipedia.org/wiki/Codebase) that may go untouched for years.
|
||||
|
||||
At the moment, desktop Linux does have some areas that could be better improved when compared to their proprietary counterparts, e.g.:
|
||||
För närvarande har skrivbord Linux några områden som kan förbättras bättre jämfört med sina egenutvecklade motsvarigheter, t.ex.:
|
||||
|
||||
- A verified boot chain, like Apple’s [Secure Boot](https://support.apple.com/guide/security/startup-security-utility-secc7b34e5b5/web) (with [Secure Enclave](https://support.apple.com/guide/security/secure-enclave-sec59b0b31ff/1/web/1)), Android’s [Verified Boot](https://source.android.com/security/verifiedboot), ChromeOS' [Verified boot](https://www.chromium.org/chromium-os/chromiumos-design-docs/security-overview/#verified-boot), or Microsoft Windows’s [boot process](https://docs.microsoft.com/en-us/windows/security/information-protection/secure-the-windows-10-boot-process) with [TPM](https://docs.microsoft.com/en-us/windows/security/information-protection/tpm/how-windows-uses-the-tpm). These features and hardware technologies can all help prevent persistent tampering by malware or [evil maid attacks](https://en.wikipedia.org/wiki/Evil_Maid_attack)
|
||||
- A strong sandboxing solution such as that found in [macOS](https://developer.apple.com/library/archive/documentation/Security/Conceptual/AppSandboxDesignGuide/AboutAppSandbox/AboutAppSandbox.html), [ChromeOS](https://chromium.googlesource.com/chromiumos/docs/+/HEAD/sandboxing.md), and [Android](https://source.android.com/security/app-sandbox). Commonly used Linux sandboxing solutions such as [Flatpak](https://docs.flatpak.org/en/latest/sandbox-permissions.html) and [Firejail](https://firejail.wordpress.com/) still have a long way to go
|
||||
- Strong [exploit mitigations](https://madaidans-insecurities.github.io/linux.html#exploit-mitigations)
|
||||
- En verifierad startkedja, som Apples [Secure Boot](https://support.apple.com/guide/security/startup-security-utility-secc7b34e5b5/web) (med [Secure Enclave](https://support.apple.com/guide/security/secure-enclave-sec59b0b31ff/1/web/1)), Androids [Verified Boot](https://source.android.com/security/verifiedboot), ChromeOS [Verified boot](https://www.chromium.org/chromium-os/chromiumos-design-docs/security-overview/#verified-boot)eller Microsoft Windows [bootprocess](https://docs.microsoft.com/en-us/windows/security/information-protection/secure-the-windows-10-boot-process) med [TPM](https://docs.microsoft.com/en-us/windows/security/information-protection/tpm/how-windows-uses-the-tpm). Dessa funktioner och hårdvarutekniker kan alla bidra till att förhindra ihållande manipulering av skadlig kod eller [evil maid-attacker](https://en.wikipedia.org/wiki/Evil_Maid_attack)
|
||||
- En stark sandlådelösning som den som finns i [macOS](https://developer.apple.com/library/archive/documentation/Security/Conceptual/AppSandboxDesignGuide/AboutAppSandbox/AboutAppSandbox.html), [ChromeOS](https://chromium.googlesource.com/chromiumos/docs/+/HEAD/sandboxing.md)och [Android](https://source.android.com/security/app-sandbox). Vanligt förekommande sandboxing-lösningar för Linux, t.ex. [Flatpak](https://docs.flatpak.org/en/latest/sandbox-permissions.html) och [Firejail](https://firejail.wordpress.com/), har fortfarande en lång väg att gå
|
||||
- Starka [åtgärder för att minska exploateringar](https://madaidans-insecurities.github.io/linux.html#exploit-mitigations)
|
||||
|
||||
Despite these drawbacks, desktop Linux distributions are great if you want to:
|
||||
Trots dessa nackdelar är stationära Linux-distributioner bra om du vill:
|
||||
|
||||
- Avoid telemetry that often comes with proprietary operating systems
|
||||
- Maintain [software freedom](https://www.gnu.org/philosophy/free-sw.en.html#four-freedoms)
|
||||
- Have privacy focused systems such as [Whonix](https://www.whonix.org) or [Tails](https://tails.boum.org/)
|
||||
- Undvik telemetri som ofta kommer med egna operativsystem
|
||||
- Bevara [frihet för programvara](https://www.gnu.org/philosophy/free-sw.en.html#four-freedoms)
|
||||
- Har system som är inriktade på integritet, t.ex. [Whonix](https://www.whonix.org) eller [Tails](https://tails.boum.org/)
|
||||
|
||||
Our website generally uses the term “Linux” to describe desktop Linux distributions. Other operating systems which also use the Linux kernel such as ChromeOS, Android, and Qubes OS are not discussed here.
|
||||
På vår webbplats används i allmänhet termen "Linux" för att beskriva Linuxdistributioner för skrivbordsmiljöer. Andra operativsystem som också använder Linux-kärnan som ChromeOS, Android och Qubes OS diskuteras inte här.
|
||||
|
||||
[Our Linux Recommendations :material-arrow-right-drop-circle:](../desktop.md ""){.md-button}
|
||||
[Våra Linux-rekommendationer :material-arrow-right-drop-circle:](../desktop.md ""){.md-button}
|
||||
|
||||
## Choosing your distribution
|
||||
## Välja din distribution
|
||||
|
||||
Not all Linux distributions are created equal. While our Linux recommendation page is not meant to be an authoritative source on which distribution you should use, there are a few things you should keep in mind when choosing which distribution to use.
|
||||
Inte alla Linux-distributioner är skapade lika. Medan vår Linux-rekommendationssida inte är avsedd att vara en auktoritativ källa på vilken distribution du ska använda, finns det några saker du bör tänka på när du väljer vilken distribution du ska använda.
|
||||
|
||||
### Release cycle
|
||||
### Utgivningscykel
|
||||
|
||||
We highly recommend that you choose distributions which stay close to the stable upstream software releases, often referred to as rolling release distributions. This is because frozen release cycle distributions often don’t update package versions and fall behind on security updates.
|
||||
Vi rekommenderar starkt att du väljer distributioner som ligger nära de stabila uppströmsutgåvorna, ofta kallade rullande utgåvor. Detta beror på att frysta utgåvor ofta inte uppdaterar paketversioner och hamnar bakom säkerhetsuppdateringar.
|
||||
|
||||
For frozen distributions such as [Debian](https://www.debian.org/security/faq#handling), package maintainers are expected to backport patches to fix vulnerabilities rather than bump the software to the “next version” released by the upstream developer. Some security fixes [do not](https://arxiv.org/abs/2105.14565) receive a [CVE](https://en.wikipedia.org/wiki/Common_Vulnerabilities_and_Exposures) (particularly less popular software) at all and therefore do not make it into the distribution with this patching model. As a result minor security fixes are sometimes held back until the next major release.
|
||||
För frusna distributioner som [Debian](https://www.debian.org/security/faq#handling)förväntas paketansvariga backa patchar för att åtgärda sårbarheter snarare än att stöta programvaran till "nästa version" som släppts av uppströmsutvecklaren. Vissa säkerhetskorrigeringar [inte](https://arxiv.org/abs/2105.14565) får en [CVE](https://en.wikipedia.org/wiki/Common_Vulnerabilities_and_Exposures) (särskilt mindre populär programvara) alls och därför inte göra det i distributionen med denna patching modell. Som ett resultat hålls mindre säkerhetskorrigeringar ibland tillbaka till nästa stora utgåva.
|
||||
|
||||
We don’t believe holding packages back and applying interim patches is a good idea, as it diverges from the way the developer might have intended the software to work. [Richard Brown](https://rootco.de/aboutme/) has a presentation about this:
|
||||
Vi tror inte att hålla paket tillbaka och tillämpa tillfälliga patchar är en bra idé, eftersom det skiljer sig från hur utvecklaren kan ha avsett att programvaran ska fungera. [Richard Brown](https://rootco.de/aboutme/) har en presentation om detta:
|
||||
|
||||
<div class="yt-embed">
|
||||
<iframe width="560" height="315" src="https://invidious.privacyguides.net/embed/i8c0mg_mS7U?local=true" title="Regular Releases are Wrong, Roll for your life" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe>
|
||||
<iframe width="560" height="315" src="https://invidious.privacyguides.net/embed/i8c0mg_mS7U?local=true" title="Regelbundna offentliggöranden är fel, rulla för ditt liv" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe>
|
||||
</div>
|
||||
|
||||
### Traditional vs Atomic updates
|
||||
### Traditionella och atomära uppdateringar
|
||||
|
||||
Traditionally, Linux distributions update by sequentially updating the desired packages. Traditional updates such as those used in Fedora, Arch Linux, and Debian based distributions can be less reliable if an error occurs while updating.
|
||||
Traditionellt sett uppdaterar Linuxdistributioner genom att sekventiellt uppdatera de önskade paketen. Traditionella uppdateringar som de som används i Fedora-, Arch Linux- och Debianbaserade distributioner kan vara mindre tillförlitliga om ett fel uppstår under uppdateringen.
|
||||
|
||||
Atomic updating distributions apply updates in full or not at all. Typically, transactional update systems are also atomic.
|
||||
Distributioner med atomär uppdatering tillämpar uppdateringar i sin helhet eller inte alls. Typiskt sett är transaktionella uppdateringssystem också atomära.
|
||||
|
||||
A transactional update system creates a snapshot that is made before and after an update is applied. If an update fails at any time (perhaps due to a power failure), the update can be easily rolled back to a “last known good state."
|
||||
Ett system för transaktionsuppdatering skapar en ögonblicksbild som görs före och efter att en uppdatering tillämpas. Om en uppdatering misslyckas när som helst (till exempel på grund av ett strömavbrott) kan uppdateringen enkelt återställas till ett "senast kända goda tillstånd"
|
||||
|
||||
The Atomic update method is used for immutable distributions like Silverblue, Tumbleweed, and NixOS and can achieve reliability with this model. [Adam Šamalík](https://twitter.com/adsamalik) provided a presentation on how `rpm-ostree` works with Silverblue:
|
||||
Atomic update-metoden används för oföränderliga distributioner som Silverblue, Tumbleweed och NixOS och kan uppnå tillförlitlighet med den här modellen. [Adam Šamalík](https://twitter.com/adsamalik) gav en presentation om hur `rpm-ostree` fungerar med Silverblue:
|
||||
|
||||
<div class="yt-embed">
|
||||
<iframe width="560" height="315" src="https://invidious.privacyguides.net/embed/-hpV5l-gJnQ?local=true" title="Let's try Fedora Silverblue — an immutable desktop OS! - Adam Šamalik" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe>
|
||||
<iframe width="560" height="315" src="https://invidious.privacyguides.net/embed/-hpV5l-gJnQ?local=true" title="Låt oss prova Fedora Silverblue - ett oföränderligt skrivbordsoperativsystem! - Adam Šamalik" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe>
|
||||
</div>
|
||||
|
||||
### “Security-focused” distributions
|
||||
### "Säkerhetsfokuserad" distribution
|
||||
|
||||
There is often some confusion between “security-focused” distributions and “pentesting” distributions. A quick search for “the most secure Linux distribution” will often give results like Kali Linux, Black Arch and Parrot OS. These distributions are offensive penetration testing distributions that bundle tools for testing other systems. They don’t include any “extra security” or defensive mitigations intended for regular use.
|
||||
Det råder ofta viss förvirring mellan "säkerhetsfokuserade" fördelningar och "pentesting"-fördelningar. En snabb sökning på "den säkraste Linuxdistributionen" ger ofta resultat som Kali Linux, Black Arch och Parrot OS. Dessa distributioner är offensiva distributioner för penetrationstestning som innehåller verktyg för att testa andra system. De innehåller ingen "extra säkerhet" eller defensiva åtgärder som är avsedda för vanlig användning.
|
||||
|
||||
### Arch-based distributions
|
||||
### Arch Linux baserade distributioner
|
||||
|
||||
Arch based distributions are not recommended for those new to Linux, (regardless of distribution) as they require regular [system maintenance](https://wiki.archlinux.org/title/System_maintenance). Arch does not have an distribution update mechanism for the underlying software choices. As a result you have to stay aware with current trends and adopt technologies as they supersede older practices on your own.
|
||||
Arch-baserade distributioner rekommenderas inte för dem som är nya i Linux (oavsett distribution) eftersom de kräver regelbundet underhåll av systemet [](https://wiki.archlinux.org/title/System_maintenance). Arch har ingen distributionsuppdateringsmekanism för de underliggande programvaruvalen. Därför måste du hålla dig uppdaterad om aktuella trender och ta till dig teknik när den ersätter äldre metoder på egen hand.
|
||||
|
||||
For a secure system, you are also expected to have sufficient Linux knowledge to properly set up security for their system such as adopting a [mandatory access control](https://en.wikipedia.org/wiki/Mandatory_access_control) system, setting up [kernel module](https://en.wikipedia.org/wiki/Loadable_kernel_module#Security) blacklists, hardening boot parameters, manipulating [sysctl](https://en.wikipedia.org/wiki/Sysctl) parameters, and knowing what components they need such as [Polkit](https://en.wikipedia.org/wiki/Polkit).
|
||||
För ett säkert system förväntas du också ha tillräckliga Linuxkunskaper för att korrekt konfigurera säkerheten för deras system, t.ex. anta ett [obligatoriskt system för åtkomstkontroll](https://en.wikipedia.org/wiki/Mandatory_access_control), konfigurera [kernel module](https://en.wikipedia.org/wiki/Loadable_kernel_module#Security) blacklists, skärpa uppstartsparametrar, manipulera [sysctl](https://en.wikipedia.org/wiki/Sysctl) -parametrar och veta vilka komponenter de behöver, t.ex. [Polkit](https://en.wikipedia.org/wiki/Polkit).
|
||||
|
||||
Anyone using the [Arch User Repository (AUR)](https://wiki.archlinux.org/title/Arch_User_Repository), **must** be comfortable in auditing PKGBUILDs that they install from that service. AUR packages are community-produced content and are not vetted in any way, and therefore are vulnerable to software supply chain attacks, which has in fact happened [in the past](https://www.bleepingcomputer.com/news/security/malware-found-in-arch-linux-aur-package-repository/). AUR should always be used sparingly and often there is a lot of bad advice on various pages which direct people to blindly use [AUR helpers](https://wiki.archlinux.org/title/AUR_helpers) without sufficient warning. Similar warnings apply to use third-party Personal Package Archives (PPAs) on Debian based distributions or Community Projects (COPR) on Fedora.
|
||||
Alla som använder [Arch User Repository (AUR)](https://wiki.archlinux.org/title/Arch_User_Repository), **måste** vara bekväma med att granska PKGBUILDs som de installerar från den tjänsten. AUR-paket är innehåll som produceras av gemenskapen och är inte granskade på något sätt, och är därför sårbara för attacker i programvarukedjan, vilket faktiskt har hänt [tidigare](https://www.bleepingcomputer.com/news/security/malware-found-in-arch-linux-aur-package-repository/). AUR bör alltid användas sparsamt och ofta finns det många dåliga råd på olika sidor som uppmanar folk att blint använda [AUR-hjälpmedel](https://wiki.archlinux.org/title/AUR_helpers) utan tillräcklig varning. Liknande varningar gäller för användning av tredje parts Personal Package Archives (PPAs) på Debianbaserade distributioner eller Community Projects (COPR) på Fedora.
|
||||
|
||||
If you are experienced with Linux and wish to use an Arch-based distribution, we only recommend mainline Arch Linux, not any of its derivatives. We recommend against these two Arch derivatives specifically:
|
||||
Om du har erfarenhet av Linux och vill använda en Arch-baserad distribution rekommenderar vi endast huvudversionen av Arch Linux, inte något av dess derivat. Vi rekommenderar särskilt dessa två Arch-derivat:
|
||||
|
||||
- **Manjaro**: This distribution holds packages back for 2 weeks to make sure that their own changes don’t break, not to make sure that upstream is stable. When AUR packages are used, they are often built against the latest [libraries](https://en.wikipedia.org/wiki/Library_(computing)) from Arch’s repositories.
|
||||
- **Garuda**: They use [Chaotic-AUR](https://aur.chaotic.cx/) which automatically and blindly compiles packages from the AUR. There is no verification process to make sure that the AUR packages don’t suffer from supply chain attacks.
|
||||
- **Manjaro**: Denna distribution håller tillbaka paket i två veckor för att se till att deras egna ändringar inte går sönder, inte för att se till att uppströmsversionen är stabil. När AUR-paket används byggs de ofta med de senaste [-biblioteken](https://en.wikipedia.org/wiki/Library_(computing)) från Arch:s arkiv.
|
||||
- **Garuda**: De använder [Chaotic-AUR](https://aur.chaotic.cx/) som automatiskt och blint kompilerar paket från AUR. Det finns ingen verifieringsprocess för att se till att AUR-paketen inte drabbas av attacker i leveranskedjan.
|
||||
|
||||
### Kicksecure
|
||||
|
||||
While we strongly recommend against using outdated distributions like Debian, there is a Debian based operating system that has been hardened to be much more secure than typical Linux distributions: [Kicksecure](https://www.kicksecure.com/). Kicksecure, in oversimplified terms, is a set of scripts, configurations, and packages that substantially reduce the attack surface of Debian. It covers a lot of privacy and hardening recommendations by default.
|
||||
Vi rekommenderar starkt att du inte använder föråldrade distributioner som Debian, men det finns ett Debianbaserat operativsystem som har hårdgjorts för att vara mycket säkrare än vanliga Linuxdistributioner: [Kicksecure](https://www.kicksecure.com/). Kicksecure är, förenklat uttryckt, en uppsättning skript, konfigurationer och paket som avsevärt minskar angreppsytan för Debian. Den täcker många rekommendationer för sekretess och skydd av integritet som standard.
|
||||
|
||||
### Linux-libre kernel and “Libre” distributions
|
||||
### Linux-libre-kärnan och "Libre"-distributioner
|
||||
|
||||
We strongly recommend **against** using the Linux-libre kernel, since it [removes security mitigations](https://www.phoronix.com/scan.php?page=news_item&px=GNU-Linux-Libre-5.7-Released) and [suppresses kernel warnings](https://news.ycombinator.com/item?id=29674846) about vulnerable microcode for ideological reasons.
|
||||
Vi rekommenderar starkt **att** inte använder Linux-libre-kärnan, eftersom den [tar bort säkerhetsåtgärder](https://www.phoronix.com/scan.php?page=news_item&px=GNU-Linux-Libre-5.7-Released) och [av ideologiska skäl undertrycker kärnans varningar](https://news.ycombinator.com/item?id=29674846) om sårbar mikrokod.
|
||||
|
||||
## General Recommendations
|
||||
## Allmänna rekommendationer
|
||||
|
||||
### Drive Encryption
|
||||
### Enhetskryptering
|
||||
|
||||
Most Linux distributions have an option within its installer for enabling [LUKS](../encryption.md#linux-unified-key-setup) FDE. If this option isn’t set at installation time, you will have to backup your data and re-install, as encryption is applied after [disk partitioning](https://en.wikipedia.org/wiki/Disk_partitioning), but before [file systems](https://en.wikipedia.org/wiki/File_system) are formatted. We also suggest securely erasing your storage device:
|
||||
De flesta Linux-distributioner har ett alternativ i installationsprogrammet för att aktivera [LUKS](../encryption.md#linux-unified-key-setup) fde. Om det här alternativet inte är inställt vid installationstillfället måste du säkerhetskopiera dina data och installera om, eftersom krypteringen tillämpas efter [diskpartitionering](https://en.wikipedia.org/wiki/Disk_partitioning), men innan [filsystem](https://en.wikipedia.org/wiki/File_system) formateras. Vi föreslår också att du raderar din lagringsenhet på ett säkert sätt:
|
||||
|
||||
- [Secure Data Erasure :material-arrow-right-drop-circle:](https://blog.privacyguides.org/2022/05/25/secure-data-erasure/)
|
||||
- [Säker radering av data :material-arrow-right-drop-circle:](https://blog.privacyguides.org/2022/05/25/secure-data-erasure/)
|
||||
|
||||
### Swap
|
||||
### Växla
|
||||
|
||||
Consider using [ZRAM](https://wiki.archlinux.org/title/Swap#zram-generator) or [encrypted swap](https://wiki.archlinux.org/title/Dm-crypt/Swap_encryption) instead of unencrypted swap to avoid potential security issues with sensitive data being pushed to [swap space](https://en.wikipedia.org/wiki/Memory_paging). Fedora based distributions [use ZRAM by default](https://fedoraproject.org/wiki/Changes/SwapOnZRAM).
|
||||
Överväg att använda [ZRAM](https://wiki.archlinux.org/title/Swap#zram-generator) eller [krypterad swap](https://wiki.archlinux.org/title/Dm-crypt/Swap_encryption) i stället för okrypterad swap för att undvika potentiella säkerhetsproblem med känsliga data som flyttas till [swaputrymme](https://en.wikipedia.org/wiki/Memory_paging). Fedora-baserade distributioner [använder ZRAM som standard](https://fedoraproject.org/wiki/Changes/SwapOnZRAM).
|
||||
|
||||
### Wayland
|
||||
|
||||
We recommend using a desktop environment that supports the [Wayland](https://en.wikipedia.org/wiki/Wayland_(display_server_protocol)) display protocol as it was developed with security [in mind](https://lwn.net/Articles/589147/). Its predecessor, [X11](https://en.wikipedia.org/wiki/X_Window_System), does not support GUI isolation, allowing all windows to [record screen, log and inject inputs in other windows](https://blog.invisiblethings.org/2011/04/23/linux-security-circus-on-gui-isolation.html), making any attempt at sandboxing futile. While there are options to do nested X11 such as [Xpra](https://en.wikipedia.org/wiki/Xpra) or [Xephyr](https://en.wikipedia.org/wiki/Xephyr), they often come with negative performance consequences and are not convenient to set up and are not preferable over Wayland.
|
||||
Vi rekommenderar att du använder en skrivbordsmiljö som stöder visningsprotokollet [Wayland](https://en.wikipedia.org/wiki/Wayland_(display_server_protocol)) eftersom det har utvecklats med säkerheten [i åtanke](https://lwn.net/Articles/589147/). Dess föregångare, [X11](https://en.wikipedia.org/wiki/X_Window_System), har inte stöd för isolering av grafiska gränssnitt, vilket gör att alla fönster kan [spela in skärmen, logga och injicera inmatningar i andra fönster](https://blog.invisiblethings.org/2011/04/23/linux-security-circus-on-gui-isolation.html), vilket gör alla försök till sandboxing meningslösa. Även om det finns alternativ för att göra nested X11, t.ex. [Xpra](https://en.wikipedia.org/wiki/Xpra) eller [Xephyr](https://en.wikipedia.org/wiki/Xephyr), har de ofta negativa konsekvenser för prestandan och är inte bekväma att konfigurera och är inte att föredra framför Wayland.
|
||||
|
||||
Fortunately, common environments such as [GNOME](https://www.gnome.org), [KDE](https://kde.org), and the window manager [Sway](https://swaywm.org) have support for Wayland. Some distributions like Fedora and Tumbleweed use it by default, and some others may do so in the future as X11 is in [hard maintenance mode](https://www.phoronix.com/scan.php?page=news_item&px=X.Org-Maintenance-Mode-Quickly). If you’re using one of those environments it is as easy as selecting the “Wayland” session at the desktop display manager ([GDM](https://en.wikipedia.org/wiki/GNOME_Display_Manager), [SDDM](https://en.wikipedia.org/wiki/Simple_Desktop_Display_Manager)).
|
||||
Lyckligtvis har vanliga miljöer som [GNOME](https://www.gnome.org), [KDE](https://kde.org)och fönsterhanteraren [Sway](https://swaywm.org) stöd för Wayland. Vissa distributioner som Fedora och Tumbleweed använder det som standard, och andra kan komma att göra det i framtiden eftersom X11 är i [hard maintenance mode](https://www.phoronix.com/scan.php?page=news_item&px=X.Org-Maintenance-Mode-Quickly). Om du använder en av dessa miljöer är det lika enkelt som att välja "Wayland"-sessionen i skrivbordsdisplayhanteraren ([GDM](https://en.wikipedia.org/wiki/GNOME_Display_Manager), [SDDM](https://en.wikipedia.org/wiki/Simple_Desktop_Display_Manager)).
|
||||
|
||||
We recommend **against** using desktop environments or window managers that do not have Wayland support, such as Cinnamon (default on Linux Mint), Pantheon (default on Elementary OS), MATE, Xfce, and i3.
|
||||
Vi rekommenderar **mot** om du använder skrivbordsmiljöer eller fönsterhanterare som inte har stöd för Wayland, till exempel Cinnamon (standard i Linux Mint), Pantheon (standard i Elementary OS), MATE, Xfce och i3.
|
||||
|
||||
### Proprietary Firmware (Microcode Updates)
|
||||
### Proprietär fast programvara (uppdateringar av mikrokod)
|
||||
|
||||
Linux distributions such as those which are [Linux-libre](https://en.wikipedia.org/wiki/Linux-libre) or DIY (Arch Linux) don’t come with the proprietary [microcode](https://en.wikipedia.org/wiki/Microcode) updates that often patch vulnerabilities. Some notable examples of these vulnerabilities include [Spectre](https://en.wikipedia.org/wiki/Spectre_(security_vulnerability)), [Meltdown](https://en.wikipedia.org/wiki/Meltdown_(security_vulnerability)), [SSB](https://en.wikipedia.org/wiki/Speculative_Store_Bypass), [Foreshadow](https://en.wikipedia.org/wiki/Foreshadow), [MDS](https://en.wikipedia.org/wiki/Microarchitectural_Data_Sampling), [SWAPGS](https://en.wikipedia.org/wiki/SWAPGS_(security_vulnerability)), and other [hardware vulnerabilities](https://www.kernel.org/doc/html/latest/admin-guide/hw-vuln/index.html).
|
||||
Linuxdistributioner som [Linux-libre](https://en.wikipedia.org/wiki/Linux-libre) eller DIY (Arch Linux) levereras inte med de proprietära [mikrokodsuppdateringarna](https://en.wikipedia.org/wiki/Microcode) som ofta åtgärdar sårbarheter. Några anmärkningsvärda exempel på dessa sårbarheter är [Spectre](https://en.wikipedia.org/wiki/Spectre_(security_vulnerability)), [Meltdown](https://en.wikipedia.org/wiki/Meltdown_(security_vulnerability)), [SSB](https://en.wikipedia.org/wiki/Speculative_Store_Bypass), [Foreshadow](https://en.wikipedia.org/wiki/Foreshadow), [MDS](https://en.wikipedia.org/wiki/Microarchitectural_Data_Sampling), [SWAPGS](https://en.wikipedia.org/wiki/SWAPGS_(security_vulnerability)), och andra [maskinvarusårbarheter](https://www.kernel.org/doc/html/latest/admin-guide/hw-vuln/index.html).
|
||||
|
||||
We **highly recommend** that you install the microcode updates, as your CPU is already running the proprietary microcode from the factory. Fedora and openSUSE both have the microcode updates applied by default.
|
||||
Vi rekommenderar **starkt** att du installerar mikrokodsuppdateringar, eftersom din CPU redan kör den egenutvecklade mikrokoden från fabriken. Fedora och openSUSE har båda mikrokoduppdateringar som standard.
|
||||
|
||||
### Updates
|
||||
### Uppdateringar
|
||||
|
||||
Most Linux distributions will automatically install updates or remind you to do so. It is important to keep your OS up to date so that your software is patched when a vulnerability is found.
|
||||
De flesta Linuxdistributioner installerar automatiskt uppdateringar eller påminner dig om att göra det. Det är viktigt att hålla operativsystemet uppdaterat så att programvaran korrigeras när en sårbarhet hittas.
|
||||
|
||||
Some distributions (particularly those aimed at advanced users) are more barebones and expect you to do things yourself (e.g. Arch or Debian). These will require running the "package manager" (`apt`, `pacman`, `dnf`, etc.) manually in order to receive important security updates.
|
||||
Vissa distributioner (särskilt de som riktar sig till avancerade användare) är mer avskalade och förväntar sig att du gör saker själv (t.ex. Arch eller Debian). Dessa kräver att du kör "pakethanteraren" (`apt`, `pacman`, `dnf`, etc.) manuellt för att få viktiga säkerhetsuppdateringar.
|
||||
|
||||
Additionally, some distributions will not download firmware updates automatically. For that you will need to install [`fwupd`](https://wiki.archlinux.org/title/Fwupd).
|
||||
Dessutom hämtar vissa distributioner inte uppdateringar av den fasta programvaran automatiskt. För detta måste du installera [`fwupd`](https://wiki.archlinux.org/title/Fwupd).
|
||||
|
||||
## Privacy Tweaks
|
||||
## Verktyg för integritet
|
||||
|
||||
### MAC Address Randomization
|
||||
### Randomisering av MAC-adresser
|
||||
|
||||
Many desktop Linux distributions (Fedora, openSUSE, etc) will come with [NetworkManager](https://en.wikipedia.org/wiki/NetworkManager), to configure Ethernet and Wi-Fi settings.
|
||||
Många Linuxdistributioner för skrivbordssystem (Fedora, openSUSE osv.) levereras med [NetworkManager](https://en.wikipedia.org/wiki/NetworkManager), för att konfigurera Ethernet- och Wi-Fi-inställningar.
|
||||
|
||||
It is possible to [randomize](https://fedoramagazine.org/randomize-mac-address-nm/) the [MAC address](https://en.wikipedia.org/wiki/MAC_address) when using NetworkManager. This provides a bit more privacy on Wi-Fi networks as it makes it harder to track specific devices on the network you’re connected to. It does [**not**](https://papers.mathyvanhoef.com/wisec2016.pdf) make you anonymous.
|
||||
Det är möjligt att [randomisera MAC-adressen](https://fedoramagazine.org/randomize-mac-address-nm/) [MAC-adressen](https://en.wikipedia.org/wiki/MAC_address) när du använder NetworkManager. Detta ger lite mer integritet i Wi-Fi-nätverk eftersom det är svårare att spåra specifika enheter i nätverket du är ansluten till. Den [**gör dig inte anonym**](https://papers.mathyvanhoef.com/wisec2016.pdf).
|
||||
|
||||
We recommend changing the setting to **random** instead of **stable**, as suggested in the [article](https://fedoramagazine.org/randomize-mac-address-nm/).
|
||||
Vi rekommenderar att du ändrar inställningen till **random** i stället för **stable**, vilket föreslås i artikeln [](https://fedoramagazine.org/randomize-mac-address-nm/).
|
||||
|
||||
If you are using [systemd-networkd](https://en.wikipedia.org/wiki/Systemd#Ancillary_components), you will need to set [`MACAddressPolicy=random`](https://www.freedesktop.org/software/systemd/man/systemd.link.html#MACAddressPolicy=) which will enable [RFC 7844 (Anonymity Profiles for DHCP Clients)](https://www.freedesktop.org/software/systemd/man/systemd.network.html#Anonymize=).
|
||||
Om du använder [systemd-networkd](https://en.wikipedia.org/wiki/Systemd#Ancillary_components)måste du ställa in [`MACAddressPolicy=random`](https://www.freedesktop.org/software/systemd/man/systemd.link.html#MACAddressPolicy=) vilket aktiverar [RFC 7844 (Anonymity Profiles for DHCP Clients)](https://www.freedesktop.org/software/systemd/man/systemd.network.html#Anonymize=).
|
||||
|
||||
There isn’t many points in randomizing the MAC address for Ethernet connections as a system administrator can find you by looking at the port you are using on the [network switch](https://en.wikipedia.org/wiki/Network_switch). Randomizing Wi-Fi MAC addresses depends on support from the Wi-Fi’s firmware.
|
||||
Det finns inte många punkter i slumpmässig MAC-adress för Ethernet-anslutningar som en systemadministratör kan hitta dig genom att titta på den port du använder på [-nätverksväxeln](https://en.wikipedia.org/wiki/Network_switch). Randomisering av Wi-Fi- MAC-adresser beror på stöd från Wi-Fi-programmets fasta programvara.
|
||||
|
||||
### Other Identifiers
|
||||
### Andra identifierare
|
||||
|
||||
There are other system identifiers which you may wish to be careful about. You should give this some thought to see if it applies to your [threat model](../basics/threat-modeling.md):
|
||||
Det finns andra systemidentifierare som du bör vara försiktig med. Du bör fundera på om detta gäller för din hotmodell [](../basics/threat-modeling.md):
|
||||
|
||||
- **Hostnames:** Your system's hostname is shared with the networks you connect to. You should avoid including identifying terms like your name or operating system in your hostname, instead sticking to generic terms or random strings.
|
||||
- **Usernames:** Similarly, your username is used in a variety of ways across your system. Consider using generic terms like "user" rather than your actual name.
|
||||
- **Värdnamn:** Systemets värdnamn delas med de nätverk du ansluter till. Du bör undvika att inkludera identifierande termer som ditt namn eller operativsystem i ditt värdnamn och i stället hålla dig till generiska termer eller slumpmässiga strängar.
|
||||
- **Användarnamn:** På samma sätt används ditt användarnamn på olika sätt i systemet. Överväg att använda generiska termer som "användare" snarare än ditt faktiska namn.
|
||||
- **Machine ID:**: During installation a unique machine ID is generated and stored on your device. Consider [setting it to a generic ID](https://madaidans-insecurities.github.io/guides/linux-hardening.html#machine-id).
|
||||
|
||||
### System Counting
|
||||
@@ -139,5 +140,3 @@ The Fedora Project [counts](https://fedoraproject.org/wiki/Changes/DNF_Better_Co
|
||||
This [option](https://dnf.readthedocs.io/en/latest/conf_ref.html#options-for-both-main-and-repo) is currently off by default. We recommend adding `countme=false` to `/etc/dnf/dnf.conf` just in case it is enabled in the future. On systems that use `rpm-ostree` such as Silverblue, the countme option is disabled by masking the [rpm-ostree-countme](https://fedoramagazine.org/getting-better-at-counting-rpm-ostree-based-systems/) timer.
|
||||
|
||||
openSUSE also uses a [unique ID](https://en.opensuse.org/openSUSE:Statistics) to count systems, which can be disabled by deleting the `/var/lib/zypp/AnonymousUniqueId` file.
|
||||
|
||||
--8<-- "includes/abbreviations.sv.txt"
|
||||
|
||||
Reference in New Issue
Block a user